Vikande trafik och nyhetsavvikare är några utmaningar som traditionella medier ställs in för när hela branschen stöps om av AI. Men betalningsviljan borde vara stark för journalistik som bara den mänskliga hjärnan kan producera, skriver AI-experten Anna Felländer i en gästkrönika för Omni Ekonomi.
Den digitala trafiken till traditionella nyhetskanaler i USA håller på att kollapsa och globalt är det endast 22 procent som förlitar sig på dessa som sin huvudsakliga nyhetskälla. Det är en minskning med 10 procentenheter sedan 2018. Beteendeförändringarna kring tillit till och konsumtion av nyhetsjournalistik är dock inte jämnt fördelade. Sverige sticker ut gällande förtroende och lojalitet kring traditionell media. Samtidigt väljer allt fler att ta aktivt avstånd från nyheter eftersom de känner sig negativt överväldigade.
Nya uppgifter kring sociala plattformars roll inom nyhetsjournalistik har nyligen publicerats i Reuters Institute for the Study of Journalisms Digital News Report. Resultaten är baserade på data från sex kontinenter och 47 marknader. Trenden är att vi konsumerar allt mer av våra nyheter på sociala media-plattformar och appar där algoritmer på stora datamängder öppnar upp för desinformation, partiskhet och legala övertramp. Dessa plattformar, som prioriterar engagerande innehåll, har lett till framväxten av ”nyhetsinfluerare”. 66 procent av människor världen över tittar på korta nyhetsvideor varje vecka. Samtidigt är nyhetsundvikandet på en historisk topp. Oron för vad som är verkliga och vad som är falska nyheter på plattformar har ökat med 3 procentenheter under det senaste året och 59 procent säger att de är oroliga.
Testa Omni Ekonomi gratis!
Bli medlem nu – och du får allt innehåll gratis i tre månader.
Testa nu
Traditionella nyhetskanalers användning av AI präglas däremot av en utbredd misstanke för användningen av AI, särskilt för ”hårda” nyheter som politik eller krig. De känner sig mer trygga i att använda AI för uppgifter bakom kulisserna som transkription och översättning, det vill säga att stödja snarare än att ersätta journalister.
Trenden med mindre konsumtion av nyheter på de traditionella nyhetskanalerna har lyckats undvikas i Nordeuropa med Sverige och Finland i spetsen. Dessutom betalar svenskar i högre utsträckning ur ett globalt perspektiv. Eftersläpar vi svenskar i utvecklingen eller gör svenska traditionella nyhetskanaler något unikt?
Undersökningen visar att Youtube används för nyheter av 31 procent och Whatsapp av 21 procent. Tiktok används av 13 procent, och har för första gången överträffat X (före detta Twitter) som används av 10 procent. Trenden kring den mest lockande källan till nyheter är alltmer influerare och unga innehållsskapare, speciellt på Youtube och Tiktok.
Det sägs att världen varken är ondare eller farligare i dag, utan att det är vår tillgång till nyheter som gör oss mer utsatta och rädda. Det sker en ökning av nyhetsundvikande. 39 procent uppger att de ibland eller ofta undviker nyheterna. Andelen som säger att de känner sig ”överbelastade” av mängden nyheter har vuxit med 11 procent sedan 2019.
Det är lätt att peka åt de stora techjättarna, som inte har uppträtt ansvarsfullt. Men vad har de traditionella nyhetskanaler för ansvar och möjlighet i detta? När behovet av nyheter analyseras i Reutersstudien var slutsatsen att nyhetsutgivare fokuserar för mycket på att uppdatera människor på toppnyheter (som AI ändå kan producera snabbare och oftast bättre) och inte tillräckligt med tid på att introducera nya perspektiv, eller nyheter som skapar optimism.
Där AI:s magnifika superhjärna fallerar och överträffas av den mänskliga hjärnan - med sitt kritiskt tänkande och sin intuition och empati – borde också betalningsviljan vara stark. Även för bedömningar av trovärdighet.
Om inte traditionella nyhetskanaler inte fångar upp detta behov, vem gör det?
It was in 2016 that Anna realised artificial intelligence technology (AI) was becoming the new general-purpose technology: a technology that would drastically impact the economy, businesses, people and society at-large. At the same time, she noticed that AI was also causing a negative externality — a new type of digital pollution. Consumers have opted in to receive the benefit of digitalization, but are simultaneously facing a dark cloud of bias, discrimination and lost autonomy that businesses needed to be held accountable for. In the traditional environmental sustainability model, organisations are held accountable for physical negative externalities, such as air or water pollution, by outraged consumers and sanctions handed down by regulators. Yet no one was holding technology companies accountable for the negative externalities — the digital pollution — of their AI technology. Regulators have had difficulties interpreting AI in order to appropriately regulate it and customers didn’t understand how their data was being used in the black box of AI algorithms.
Anna’s multidisciplinary research group at the Royal Institute of Technology was the origin to anch.AI. Anna founded anch.AI in 2018 to investigate the ethical, legal and societal ramifications of AI. The anch.AI platform is an insight engine with a unique methodology for screening, assessing, mitigating, auditing and reporting exposure to ethical risk in AI solutions. anch.AI believes that all organisations must conform to their ethical values and comply with existing and upcoming regulation in their AI solutions, creating innovations that humans can trust. It is an ethical insurance for companies and organisations.
